lördag 22 december 2012

Stressfri jul

Varva ner. Den här hösten har tiden bara rusat iväg med mig. Mycket jobb, mycket liv, mycket känslor. Det här är året då vår bok kom ut, året då jag vågade lära mig en massa nytt på jobbet, året jag började springa. Nu är det dags att varva ner. Lyssna på smörig julmusik, krama barnen och strunta i att julstädningen blev på hälft i år.

Nästa år ser jag mest fram emot barnboksmässan i Bologna i mars, dit ska jag åka för att lära mig massormassormassor. Sen får vi se vad det blir.

God jul, mina två läsare! Bjuder på repris från i fjol, djävulen och Anna Karenina på isen.


tisdag 18 december 2012

Julklappspapper



Paketera mera. Det finns en massa skapande människor på en tidningsredaktion, speciellt den jag jobbar på. I år bjuder vi på julklappspapper åt våra läsare. Så här ser mitt ut (ovan och avigsida).

Julpappret är en vinterversion av den här bilden, som jag gjorde i somras.


Och här, ett perfekt, riktigt träd. Fotot har jag tagit 2006 i Australien.

måndag 17 december 2012

Min morgon

Peppe sa några snälla ord om vår bok i Min morgon i morse. Inslaget finns här. Det är mot slutet av inslaget som boktipsen kommer.

lördag 15 december 2012

Barnböcker och åldersrekommendationer

Rätt ålder. En intressant diskussion om vad åldersrekommendationer gör med barn- och ungdomsböcker hittas här (på finska). I korthet handlar det om att bokhandlarna i marknadsföringen smäller på väldigt snäva åldersrekommendationer för en viss bok, vilket kan begränsa bokens spridning, eller till och med avskräcka. Vilken 15- åring vill läsa en bok som rekommenderas för 10-12-åringar? Barn och unga är på väldigt olkika nivå sinsemellan, och borde ha möjlighet att välja utan åldersstämplar. En av debattörerna påpekar att rekommendationerna hjälper köpare som inte är så bekanta med dagens barn och vad de kan tänkas vara intresserade av. Många böcker köps som preesent, och det är förstås en viktig poäng.


måndag 10 december 2012

Morgonöppet

I dag fick jag stiga upp tidigt och prata barnböcker i Böle.
Lyssna på Morgonöppet här.

måndag 3 december 2012

Spännande vår

Grattis Mia, Malin, Linda! Bland vårens böcker i Schildts & Söderströms katalog finns Mia Francks debutroman. Martrådar heter den. Får rysningar av bara namnet. Och för att jag vet hur bra hon kan skriva. Skräcktemat fortsätter, åtminstone i bildväg, i Malin Kiveläs och Linda Bondestams Bröderna Pixon och tevens hemtrevliga sken. Katalogen finns här.

Kommer ihåg hur stort det känndes när Under täcket fanns i höstkatalogen. Då fanns boken ännu inte på riktigt, fysiskt, här, men där i katalogen fanns den och såg så riktig ut som en bok bara kan göra. Det är bara ett halvår sen dess. Mycket har hänt, men ändå väldigt lite. Jag undrar hur det känns för en bokskapare som inte har ett vanligt liv med 100 procent jobb som kräver ens uppmärksamhet. Sitter de och kyttär på recensioner (som kanske aldrig kommer), övar in fiffiga intervjusvar (till intervjuer som aldrig blir av) eller vad? Jobbar på nästa bok kanske... Där är jag avundsjuk. Ingen tid här.

söndag 25 november 2012

Iltasanomat i helgen


Barnen recenserar. I Iltasanomats helgsatsning på böcker fanns Under täcket med på ett litet hörn. Barnböckerna hade recenserats av ungar, och kommentarerna är läsvärda.

lördag 17 november 2012

Bilder från Vasa



Pirrigt. Jag har haft en så stressig vecka att jag inte har hunnit lägga ut bilderna från barnens Littfest i Vasa förra lördagen. Här, titta, bästa idén nånsin för högläsning: snällaste Emma på förlaget skickade en fil med boken utan text, och den projicerades på väggen bakom mig. Jag kunde koncentrera mig på att läsa, och behövde inte visa upp boken åt alla håll och kanter (och om man sitter fem meter ifrån, hur mycket ser man av en bild?). Alla barnen här väntade på en prisutdelning, de hade deltagit i en teckningstävling under temat "En natt på biblioteket". Teckningarna hänger i stadsbibbans aula ännu den här månaden ut, gå och titta! Nu vet jag förresten att det tar tio minuter att läsa Under täcket i lugn takt på två språk. Bilden är tagen av Liisa Mendelin. Bilden längst ner är Jenny Nylunds. Tack fotograferna!


Och sen pyssel! Jag är inte jättebekväm med uppträdanden, men det här, det är skoj. Barnen fick göra dockhustavlor, lite som de som finns i min utställning:


Utställningen finns på bibliotekets barnavdelning fram till december. 

tisdag 13 november 2012

Skissa på Ipad, del 2


Nu har jag suttit en hel kväll och ritat på Ipaden. Jag håller just nu på och läser Maria Turtchaninoffs bok Anaché, en fantasybok som handlar om en nomadflicka. Så jag ritade tre olika Anachén för att testa hur olika de blir med de olika apparna.

Det roligaste och användbaraste av apparna jag testat är Procreate (bilden ovan). Man kan jobba i lager, ladda upp foton (eller ta en med paddans egen kamera), rita på, ladda upp olika texturer, påverka penslar och pennor på en massa olika sätt (förutom tjocklek och genomskinlighet även textur). Man kan också göra en lättanvänd färgpalett åt sig. Lagren har också olika egenskaper som till exempel multiply och screen. På många sätt är den bra. Men png-filen (jpg som andra alternativ) som appen producerar har en resolution på 960x704, och räcker alltså bra till webbanvändning men endast till en 12 cm bred tryckt bild. Jag laddade upp den här på bloggen precis som den kom ur appen. I nån marknadsföringstext läste jag att man kan exportera rakt till Photoshop, men den funktionen hittade jag inte i appen. Det är ett tag sen jag köpte Procreate, men den kostade kring fyra euro (4,99 dollar just nu).


Paper är en gratisapp, men en lurig sådan. Gratisversionen kommer med bara en penna och suddgummi, och man vill ju ha åtminstone vattenfärgsfunktionen också. Alla tillbehör som vattenfärg, blyertspenna, tjock tusch och vattenfärg, samt färgblandare, kostar 1,79 styck. Så helhetspriset, om man tar alla tillbehör, blir 8,95 euro. Paper har snygga skissblock och det är lätt att både rita och dela bilderna till till exempel facebook. Tre- och sexåringen fattade direkt hur man använder appen (och de försökte också köpa en massa extratillbehör och lyckades nästan, morr) Bilderna har Ipadens normala resolution, 1024x768 pixlar, och exporteras till mailen i jpg-format. Bilden ovan laddade jag upp den precis som den kom ur appen. Bilderna går alltså att använda på webben ochkan till och med tryckas som ca 13 cm bred bild (med en resolution på 200 dpi). Programmet är väldigt enkelt, och passar kanske bäst för barn eller för någon som vill skissa snabbt. Man kan inte välja tjocklek eller genomskinlighet på pennor och penslar. Att ångra är lite bökigt. Jag blev snabbt trött på den här appen eftersom jag inte kom vidare med att behandla bilderna, som man kan göra i till exempel Procreate. Paper har endast ett lager, men slänger klokt nog automatiskt vattenfärgen under tusch och blyertslinjer.


Adobe Ideas kostar 8,99, alltså lika mycket som Paper med alla tillbehör. Ideas gör vektorgrafik, som kan skalas oändligt. Appen ser väldigt (adobiskt) enkel ut. Först blev jag lite besviken över vad jag gått och köpt för dyra pengar. Men filen som exporteras som pdf såg rätt ren och fin ut. Det jag hade önskat var att alla enfärgade ytor skulle exporteras som en enhetlig vektoryta, men så var inte fallet med min testfil. Varje streck fanns där som en skild yta. Gjorde en ny testfil där jag gjorde en yta i ett svep, och en annan i flera. Den i ett svep bakades ihop till en enhetlig yta. Så det kräver lite petande om man vill ha en ren och fin illufil. Man kan också ladda upp foton i lager i appen, kontrollera lagrens genomskinlighet och färglägga på underliggande lager. Klurade ur illustratören Lena Frölander-Ulf att hon använder den här appen för att färglägga bilder. (Läste en intervju där hon sa att hon färglägger på ipad och trodde det var ett fel och var tvungen att fråga) Det kräver säkert lite övning, men eftersom det här programmet producerar vektorgrafik av tryckkvalitet (rgb, men det är ju bara att byta till cmyk), så är det det mest proffisiga av de här tre apparna. Men man gör inget riktigt färdigt med den, filen måste ännu bearbetas i Illustrator.

För att få ut det mesta ur de här apparna borde man ha en penna. Jag har en Bamboo, men den känns lite tjock och klumpig. Bättre än bara fingret ändå.

Slut med nördigheter, nu ska jag läsa vidare och se hur det går för Anaché.


söndag 11 november 2012

Utställning på Vasa stadsbibliotek

Hemma igen. Nu finns min lilla utställning på bibliotekets barnavdelning i Vasa. Den finns kvar i kanske en månad. Jag var jättenervös för läsningen på lördagen, läste hela boken på två språk åt en massa barn och deras föräldrar, men jag överlevde. Det roligaste var efteråt, när vi gjorde fina dockhustavlor med barnen. Jag hade en massa restbitar av mitt bambupapper som barnen målade på (de mindre barnen med vattenfärgstuschar och de större fick pröva på guache), och tavlorna blev lyckade. Tyvärr har jag inga bilder av dem efteraom jag inte hann fråga konstnärerna om lov. Ville Tietäväinen hann jag inte lyssna på eftersom jag bokat in så mycket annat trevligt program. Man kan inte få allt.

tisdag 6 november 2012

Vasa på lördag!


På fredag tar jag tåget upp till Vasa och inkvarterar mig hos syster Liisa. Har just sträckläst Kaj Korkea-ahos bok Gräset är mörkare på andra sidan, annars skulle den ha passat bra som tågläsning. (Jag är ingen litteraturexpert men boken är något av det bästa jag läst på länge. Det rysligaste är inte det övernaturliga, utan det grymt mänskliga. Helt enkelt:  Matto! Mesama! Den är motsvarigheten till Miika Nousiainens Metsäjätti, men om den österbottniska svenska byn i stället för den finska bruksorten. I båda en resa tillbaka och möten med det som blev kvar, både verkliga människor och spöken). 
På lördag öppnar jag min yttepyttelilla utställning på barnavdelningen på Vasa stadsbibliotek, och läser boken (på både finska och svenska) i samband med den här programpunkten:
Barnens LittFest
11.30–13.00 / Nedre aulan, Vasa stadsbibliotek. Katten Findus och tomtevännerna delar ut priserna i teckningstävlingen En natt på biblioteket.
Hela Littfestprogrammet finns här. Sofi Oksanen! (Hon behöver väl ingen länk, väl?)  Ville Tietäväinen! Tietäväinens Näkymättömät kädet är ett otroligt välgjort seriealbum om olagliga immigranter i Europa. Han gör fantastiska illustrationer till Helsingin Sanomat. Om jag har rum i packningen släpar jag med vårt ex av Näkymättömät ber om signering.

söndag 4 november 2012

Färgkarta


Mina färger. Jag har fått några gånger här nyligenvförklara vad gouachefärger egentligen är. Är det akvareller, eller? Gouache är täckfärger, det låter bara lite mer spännande om man säger gouache. Men det är inte de där stora knapparna man hade på teckningstimmarna i lågstadiet, utan de är flytande färger i tub. Det finns olika kvaliteter av färgerna, och jag har fallit pladask för färger från franska Charvin. (Kanske för att de har en söt liten butik som jag trillade in på i Paris...) Billigare sorter har inte lika mycket pigment. Färgerna är bäst när de är färska, men jag brukar låta dem torka på paletten och använda igen, det är inte ett problem. Det svåra med gouacher är att de ändrar färg lite när de torkar: ljusa färger blir lite mörkare och mörka ljusare. Ytan blir lite matt när den torkar, och bilderna ser lätt lite dammiga ut. Därför måste man jobba med skarpa kontraster mellan färgytorna, för att få bilderna att se levande ut.

Man kan (eller jag gör så i alla fall) använda gouacher på samma sätt som akvareller, med mycket vatten i på vått, uppspänt papper. Så gör jag stora ytor och bakgrunder. När det har torkat (går rätt fort!) målar jag på detaljer med tjockare färg. Då blandar jag i lite vitt, så blir färgen täckande. I mörka färger behöver man inte blanda i vitt, de täcker ändå bara man inte har så mycket vatten i. Jag använder nästan aldrig svart, utan en färg som heter sepia, som är lite brunsvart och har mera sting än svarta. Gouache svart blir lätt mycket platt och tråkigt.


Orsaken till att jag använder de här färgerna, trots att de är lite bråkiga, är att de är väldigt mångsidiga, man kan måla bilder som ser ut som oljemålning, som i bilden ovan, man kan arbeta om ytor och måla över om något inte blev som man ville. Och så torkar det snabbt! Man kan jobba lager på lager, bara man låter färgerna torka mellan varven. Det går att blöta upp färgerna jobba om ytorna, torka bort lite och få spännande ytor om man använder olika material när man torkar. Och det händer ibland spännande saker när man målar: till exempel blått hoppar fram och blir nästan ljusblått om man målar på en svart yta.

Förutom färgerna är pappret viktigt. Jag har provat alla möjliga olika, men fastnat för ett bambupapper som har just rätt sorts yta, och som drar åt sig rätt mängd färg.

Det var allt jag hade att säga i dag...

Julstjärnan i handen!



Paketerat. I somras satt jag och målade tomtar, julgranar och en massa annat till Julstjärnan, och nu på bokmässan fick jag den i min hand. Så här blev omslaget. Jag jobbade extra mycket med tomtarna och är rätt nöjd över deras strutluvor och randiga tröjor.




Tidningen innehåller en massa pyssel, men också visor och berättelser. Tyckte speciellt mycket om att illustrera Topelius-berättelsen Den fallna julgranen. Lotsåldermannens stuga (den lilla röda plutten framför fyren) och den karga miljön vid fyren var rolig att skapa.


Snäppet svårare var en nyskriven text av Gita Lindgren. Där har pappan i familjen just blivit arbetslös. På den första bilden drömmer barnen om mobiltelefoner och datorer i julklapp, men "Ha, sa Mia. Inte i år. Det är många pappor som är arbetslösa. En del mammor också. Och vi har lån på vårt nya hus. Om vi inte kan betala lånet, måste vi sälja huset."
Mina egna barn är så små ännu att de tror att det är jultomten som skaffar presenterna (tacksamt nog), men här är målgruppen lågstadiebarn, som antas redan ha förstått att julklappar kostar pengar. Hur stort ansvar och ångest ska barn känna över arbetslöshet och huslån? Hur ska man tala med barnen om familjens ekonomi? Texten kan säkert vara ett bra underlag för en sådan diskussion. 
Själv har jag märkt att man måste prata om ekonomi på ett allmänt plan också med rätt små barn. Vi försöker leva så ekologiskt som vi bara kan, och har valt att inte ha bil, och att ha födelsedagsfester som är presentfria, och jular med begränsat antal julklappar. (Ändå svämmar barnens rum över av leksaker, varifrån kommer allt???) Frånvaron av bil och presenter kan av barnen uppfattas som om vi inte hade råd, och de kan gå och bära ångest för det, för de jämför med andra familjer, vad de har för bilar och saker. Så man måste prata, och det är svårt. Hur barnen och familjen i den här berättelsen löser julklappsproblemet får ni läsa själv.



fredag 2 november 2012

Luckan i morgon

I morgon läser vi Under täcket på Luckan i Helsingfors på barnboksfika. Före det uppträder Robin hund. så den som vill ha muntert program på allhelgona styr kosan till Helsingfors centrum. Mera info här.

lördag 27 oktober 2012

Stressveckan avklarad

Pust. Vi klarade det! HBL+ är ute ur skåpet nu. Jag har jobbat på den sedan augusti (och andra mycket längre före det) och den här veckan filade vi till sena natten på detaljerna för att få det första testnumret ut. Det finns så mycket osynligt arbete bakom det synliga som texter, bilder och layout. Koder som måste vara just precis rätt för att allt ska fungera. Det har varit häftigt att lära känna typerna som jobbar med den biten. I början kände jag mig som en o-bilkunnig person i bilaffären. Vad hade ni tänkt er för märke och modell? - En röd!

Och nu finns HBL+ att läsa i och känna på i Hbl:s monter på bokmässan. Gå dit, nu! Speciellt kan jag rekommendera serien Basses bästa. Att jag är stolt och glad över att den finns med!

Eftersom det varit så stressigt på jobbet har jag inte hunnit panikera över våra bokmässeuppträdanden. Två bakom oss nu, och en till i morgon. Det roligaste var att läsa boken för barnpublik. Ingen sprang gråtande iväg. Och att träffa en dam som lånat boken på bibban (den har börjat dyka upp på olika bibliotek nu!) och tyckt så mycket om den att hon ville köpa den. Tänk, nån som inte är släkting eller bekant! Tack, snälla damen!

I går kväll fick vi gå på mottagning på Sveriges ambassad. Vi var lite nervösa, men där var ju idel bekanta och halvbekanta, så vi klarade oss. Och så gjorde jag säkert världens värsta etikettbrott och gav vår bok åt Estelle. Ambassadörer har ju inget annat att göra än att förmedla presenter åt prinsessor, liksom. Är det lika hemskt som när Kike Elomaa gav sin menopausbok åt drottning Silvia??

På onsdag morgon blev vi glatt överraskade av några meningar i Helsingin Sanomats bokbilaga. I en kommentar om höstens barnböcker skriver Kaisa Viljanen att det verkar finnas två huvudlinjer i illustrationsstilen just nu, tokroligt retro och klassiskt vacker. "Ehkä sen takia Anssi ja Maija Hurmeen Peiton alla jää joukosta mieleen. Sen kuvat ovat sopivan tyyliteltyjä olematta liian rempseitä tai siirappisia. Ne on rakennettu taitavasti parin värin varaan. Graafikkopariskunnan ensimmäisessä kirjassa pieni kuumepotilas löytää peiton alta siilin. Lapsen ja luonnon suhde kuvataan vähän samaan tapaan kuin Elsa Beskowin klassikoissa."

Jag älskar retrostilen, men det är faktiskt var och varannan illustratör som använder sig av den, speciellt på ett internationellt plan. Om allt ser ut som femtital är det svårt att skilja sig ur.

måndag 22 oktober 2012

Bokmässans program


Så här ser vår bokmässa ut:

På torsdag kl 16 pratar vi och Allan och Udo-skaparna Bondestam&Lindeberg om hur våra böcker kommit till på Topelius-scenen. Trots att de två böckerna är väldigt olika har de något gemensamt. Förutom samma förlag då. Vad det är, får ni klura ut själv. Läs! Samtalet går på finska, Mirjam Ilvas från förlaget leder ordet. 

På fredag blir det Sagohörna non stop kl 11.30 på Totti-scenen, och om man ska med barnen till mässan är det då man ska passa på. Vi läser boken och visar bilderna. Jag tar med mig illustrationsoriginalen så man får komma och kolla in dem. 

På söndag klockan 12.30 intervjuar Pia Ingström oss på Hbl-scenen. Ett dygn tidigare har Knausgård stått på samma scen, det kan man ju inte missa... 

Förutom det här blir det en del jobb för mig på mässan också, främst på söndag i Hbl:s monter. Kom och säg hej så visar jag vad vårt underbara digigäng jobbat med de senaste tre månaderna!

Om det här låter mycket så är det ändå inte allt. Det blir lite fest också. Två fester. På en vecka.

Och hej, Österbottens Tidning hade en fin recension. Den gick ren 22.9. men jag hittade den först nu. Ska samla recensionerna i ett inlägg snart. När jag har tid. Så här skriver Pernilla Nylund:

"Under täckrt är en alldeles underbar berättelse. Lågmäld och nästan ursäktande. Här finns en seghet och en oförmåga att rå på historiens skeenden. Elsa flyter bara med. Läsaren också. In i sagoberättelsen som är sådär sällsamt ljuvlig.Språket är okontstlat och enkelt, meningarna korta och innehållsrika. Maija Hurmes skimrande bilder från feber- drömmens värld väcker beund- ran. Vi rör oss i ett dovt men vackert landskap tillsammans med Elsa och hennes hjälpande hand. Medryckande är bara förnamnet."


Bilden är en tidig version av bilden där Elsa hjälper grävlingen. 

måndag 15 oktober 2012

Dagens citat

"What I've learnt so far: have a good online presence, be nice to people, know your industry, don't just do what's expected of you – work harder and do more, learnt to accept rejection, value your work, be patient and love what you do."
Illustratören Emma Block i en Guardian-artikel om att jobba som illustratör.
Hon har också en fin blogg.
Det verkar vara nåt häftigt på gång med brittisk illustration...titta bara i bilderna från British illustration 2012-showen...

Brodera valbar diktator


På pysselhumör? På svenska Fuldesign finns bland annat detta fina korsstygnsmönster. Bara att börja brodera. Marica hade upptäckt att man också kan använda mönstren till hamapärlor också. Pyssla, pyssla!

söndag 14 oktober 2012

Igång igen


Skissblock att fylla. Jag var på en träff med illustratörsprojektet den här veckan, och alla fick berätta vad de har på gång. Jag: ingenting. Det har varit så stort att få ut den första boken att vi trots frågor om vad vi gör härnäst inte riktigt kommit igång på riktigt. Rättare sagt: jag har inte kommit igång.  Anssi har skrivit en text som jag tycker väldigt mycket om. Mycket mörkare än Under täcket är den. Men jag sitter och väntar på inspirationen, att jag ska fatta vad texten skulle kunna bli. Jag har också varit väldigt stressad på sistone och inte kunnat samla mina små grå till samarbete efter  jobbet. För det är ju det, för att kunna skapa behöver man tid. Plats är inte så viktigt, jag behöver inget snofsigt arbetsrum med havsutsikt, det går ypperligt med mitt lilla hörn av vardagsrummet. Lyckligtvis känner jag ingen brådska med det här. Hiljaa hyvä tulee är ett av de bästa ordspråken ever.

Det måste också finnas lite tid här emellan för att titta tillbaka och se vad vi gjorde rätt och vad vi gjorde fel. Rätt: vi jobbade bra tillsammans. Anssi var en bra art director som sa när jag skulle sluta peta eller när det blev fel och jag borde börja om. Jag var väl kanske inte alltid så diplomatisk när det gällde ändringar jag ville få in i texten... (Jag vill inte ha en mullvad här, jag vill ha en groda!... föreställ er diskussionerna vid vårt köksbord...). Fel: jag började i fel ända och fick rita alla bilderna minst två-tre gånger. När det tar minst en arbetsdag att göra en bild (om jag skulle få sitta en hel arbetsdag och bara måla!) är det inte så värst effektivt att jobba så. Så nu gäller det att skissa, skissa, skissa och försöka hålla tassarna ifrån färgpytsarna ett tag.

Nu måste jag börja med att skapa karaktärerna och slipa dem ordentligt. Det får inte bli så att jag målar om sexton uppslag för att fliken på huvudpersonens mössa är ful. Jag började fila på Ivar i går. Han finns ju redan i Under täcket, på allra sista uppslaget. Fladdermusöronen är kanske lite för stora, halsen för lång? Hur mycket av benen ska synas under manteln? Är han för söt? Jag borde kanske bygga upp en tredimensionell modell av karaktärerna?

Sånt. Samtidigt lider jag av en enorm centrumlängtan. Jag var på brunch på Cafe Talo i Hagnäs efter en loppisrunda till dödsdömda Valtteri i morse. Där fanns folk! Glada hipsters! Med unisexklädda små barn! Killar som satt och läste serialbum och drack kaffe! Nu tillbaka i nittiotalsförorten med doften av pizzakartong i höghushissen, nån har glömt en strumpa och en samling macdonaldsskräp på gatan utanför.

torsdag 4 oktober 2012

Sommarminne


En fjäril till. Det har blivit väldigt lite bilder på den här bloggen på senaste tid. Inget värre än en illutrationsblogg utan bilder. Försöker bättra mig. Jag har inte så mycket tid att måla just nu så det blir en bild från arkivet. Håll till godo, tänk på sommaren. Det kommer en ny. Om ungefär åtta månader...

Recension och boktips

Edit: Nu finns recensionen här.

Mia Österlund recenserar Under täcket i tisdagens Hbl. Den finns ännu inte på webben, så jag slänger in några citat här:

"Den som vill kan göra en ekofeministisk läsning, flickans relation till djur och natur dominerar. Tummelisa är en intertext i form av miniatyrperspektiv och näckrosblad, men här gestaltas en flicka som inte behagar. Hon regerar i världen under täcket."

Österlund associerar till filmen Pianot och Margaret Atwoods roman Upp till ytan. Filmen har jag sett, och scenen där pianot drar ner kvinnan i det djupa havet är en av de bästa i filmväg jag sett.

"Under täcket lutar sig mot en sago- och fantasytradition där flickans känslor gestaltas genom en symbolisk resa, men snarare som en förevändning att få skapa vackra bilder än en riktigt angelägen berättelse. Trots detta är Maija och Anssi Hurmes debut både stark och stimulerande."

Att sånt. Både positivt och negativt alltså, och väldigt ingående analyserat. Biter mig i tungan och säger inget om det här med texten som förevändning att få skapa vackra bilder. *biter hårt*

Och så lite boktips som jag gav Jenny om böcker som kunde passa på ett dagis:
Charlotte Gastauts Fannys fantastiska resa. Den har ingen text alls på största delen av sidorna, så det kräver ganska mycket ork och inlevelse av läsaren. Härliga illustrationer, speciellt alla scenerna i fantasivärlden.
Jon Klassens Jag vill ha min hatt för de allra minsta, är dråpligt rolig! 
Kitty Crowthers Lilla Döden hälsar på. Sjukt bra. Anssi vägrade läsa den först eftersom den bygger på kristen tematik kring döden, men när jag väl fick honom att läsa den var han positivt överraskad. Barnen gillade. "Döden är en trevlig liten person. Men det är det ingen som vet". Plus för att döden är en kvinna. Vem är död? Av Stina Wirsén är också bra.

tisdag 2 oktober 2012

Barn kan tänka själv

Det bästa inlägget jag läst i debatten om Tintin och rasism i barnböcker finns här.

måndag 1 oktober 2012

Grattis Jenny N!

En liten tjej drog en lapp med ett namn. Jenny N, maila och säg vilken bild du tyckte bäst om, så får du ett extraoriginal på posten!

Jag har varit lite tyst här. Förra veckan var jag i Köpenhamn och blev jobbinspirerad på SND Scandinavias konferens. Mer om det på Hbl-bloggen Under construction. Det delades också ut en massa designpris där, och mitt och Tor Wennströms året som gick-reportage fick ett Award of exellence, hedersomnämnande. Vi följde med hur en bebis växte upp under ett års tid, och prickade in alla världens stora och små händelser paralellt med barnets utveckling. Det var arabisk vår när barnet låg och dreglade på mage, kärnkatastrof i Japan när det lärde sig krypa och smörbrist i Finland när de första trevande stegen togs. Tack till familjen som ställde upp på fotografering en gång i månaden!

På bokfronten börjar bokmässan i Helsingfors närma sig. Så här serr det ut för vår del, skriv in i era kalendrar något av dessa klockslag!

Topeliusscenen torsdag 25.10 klo 16
Minna Lindeberg och Linda Bondestam som gjort boken Allan & Udo och så vi med Under täcket. Mirjam Ilvas leder ordet, och vi ska tala om hur ideer kommer till och om vad som händer när skribent och illustratör samarbetar. Bland annat. Det är två väldigt olika böcker, så det kan bli mycket spännande. Det här går på finska.


Totti Fr 26.10 kl 11.00 sagohörna nonstop:
Anna Gullichsen & Cara Knuutinen: Betty är en speciell sorts ko
Ca kl 11.15 Christel Rönns: Det vidunderliga ägget
Ca kl 11.30 Henrik Huldén: Gosse Gosig åker tåg
Ca kl 11.45 Maija & Anssi Hurme: Under täcket

Om du är med ungar på bokmässan just då, så är det ett bra tillfälle för en skön paus med uppläsning av barnböcker och en titt på illustrationsoriginal.

Hbl-scenen söndag 28.10 kl 12.30 intervjuas vi av Pia Ingström

Söndag 12.30 på Hbl:s scen, intervjuas vi av Pia Ingström

torsdag 27 september 2012

Första tidningsrecensionen

... Finns i dagens Vasabladet. Min söta lilla mamma ringde och läste upp den åt mig. Recensionen finns inte på webben men läs den i tidningen ni som prenumererar!

Här ett citat ur recensionen, skriven av Lisbeth Rosenback
"Det är inte alltid bilder och text harmonierar och stöder varandra så bra som i ”Under täcket”. Maija Hurmes illustrationer manar verkligen fram den sagovärld där Elsa rör sig. Bilderna är detaljerade, men inte överarbetade. Färgskalan är mild och harmonisk och håller samma lågmälda ton som själva sagan." 

lördag 22 september 2012

Försättsblad


Försiktigt. Anssi föreslog att jag skulle rita något på försättsbladet till en bok vi ger bort. Bilden består av en stor, rosa vägg, så det finns bra med plats. Men det var lite skrämmande att rita på den. Jag är speciellt rädd för att det svarta bläcket ska smeta sig och bli ful-fult. Då förstör jag ju en hel bok. Så här blev det. Jag får nog öva lite ännu om jag ska göra det fler gånger. Bilden måste passa in i bilden lite bättre.

torsdag 20 september 2012

Skriva om att skriva för barn

Nu har jag tankat. Nyaste numret av tidningen Skriva har barnböcker som tema. Lyckade intervjuer med Gunilla Bergström, Ulf Nilsson och Pija Lindenbaum. De berättar om både skrivande och illustration, i Nilssons fall om samabetet med illustratörerna Eva Eriksson och Sarah Sheppard.

Så här:
"Att skriva bilderböcker påminner om att skriva en film. (---) har man några slutsatser måste de framgå av handlingen", säger Ulf Nilsson.

10 procent av en bra berättelse innehåller det man tar med sig, menar han. Det som betyder något. Resten är personlig stil och roligheter, men det är den där lilla kärnan som är viktig.

Och med en Alfons-skapares självsäkerhet går Gunilla Bergstöm åt marknadstänkandet. Man ska inte tänka på målgrupp, marknadsföring eller moderniteter, det man tror ligger i tiden, utan skriva om det som bultar inom en. "Jag gör en berättelse som jag själv tycker är intressant, och är den det så må den väl roa någon vuxen och något barn.", säger Bergström.

Pija Lindenbaum vrider till knivarna där i mitt skrivarhjärta: "Det folk i allmänhet gör fel när de försöker skriva barnböcker, och som även jag gjorde, är att man skriver för mycket text. Bild och text tillsammans ska berätta berättelsen. Texten ska inte klara sig utan bild." Allt beskrivande ska man strunta i, därför finns ju bilderna.
Just så. Mina egna texter var jättelånga och babbliga. Jag ville först inte tro att den kortkorta texten Anssi skrivt kunde vara något att ha. Förrän jag läste den. Och såg bilder växa fram. En för lång och beskrivande text kan sätta för strikta ramar för illustrationerna. Och så finns ju risken att läsaren somnar långt innan barnen gör det. Men, som det också påpekas i Skrivas artikel, är barnböckernas syfte inte endast att så effektiv som möjligt söva knoddarna, utan ge barnen läsupplevelser, och en första kontakt med litteratur. Obs. Riktig litteratur. Det är inte lättare att göra böcker för barn än för vuxna. Inte svårare heller. Annorlunda.

Det fanns så mycket mera i barnbokstemat att ta till sig, eller strunta i. Läs själv. Tidningen fanns ännu för ett par veckor inte på Akademiska bokhandelns annar fantastiska tidningsavdelning, men man ladda ner den på en padda för ca sex euro från Paperton. Värt varje cent. En av artiklarna fanns just nu som testläsning.


tisdag 18 september 2012

Hur gör man en barnboksapp?

Nördigheter. Nån hade kommit till bloggen med rubrikens fråga. Jag har inte gjort nån barnboksapp - än. Men det finns på listan över saker jag skulle vilja göra. I höst har jag lärt mig skapa enkla bläddringsbara tidningssidor med interaktiva element som bildspel och skrollningsbara ramar i InDesign 5.5. Jag är en van indesignanvändare, men det krävde en del studier och lite frustration innan jag kom på hur man gör. Det har sin egen speciella logik, men när man anammat den går det bra. Man behöver två plug ins, det ena heter overlay creator och det andra folio builder. De bildar tillsammans något som heter Adobe digital publishing suite. Pluggarna är gratis men man måste förstås ha själva programmet. Pluginsen finns också för femman och sexan. Ladda ner de mycket hjälpsamma guiderna DPS tips, gratis från app store. Man behöver också ett Adobe ID, och appen Adobe content viewer för att testa det material man gör på en riktig padda. Både ID och viewer är gratis. Kruxet är att publicering kostar. Jag har inte ännu testat själva publiceringsverktyget, men det verkar inte så svårt. Man kan välja något som heter single edition om man bara vill publicera en produkt, inte t.ex en tidning som kommer i flera nummer. Single edition kostar drygt 360 euro för en produkt, men då kan man ta betalt för sin produkt i App store och det kostar inget extra per nerladdning. Dessutom måste man vara medlem i ios developer team, det kostar hundra dollar i året.

Nackdelen med DPS är att produkterna blir rätt stora (ladda ner wired, new yorker eller national geografic som är gjorda med DPS så ser du vad jag menar). Man är också fast i programmets väl fungerande men kanske lite tråkiga navigeringsverktyg. Fördelen är att navigeringen är lätt och bekant för många.

I DPS kan man bygga upp produkter som har både porträtt- och landskapslayout, eller välja endera. Det går inte att blanda. Man måste var mycket noggrannare än vanligt med sitt arbetsflöde och namngivning av filer, annars sitter man i träsket. Lär vara lättare i sexan.

Alternativet är nån sorts kodtrolleri, och det vet jag sen ingenting om.

Var  det till nån hjälp?

Första recensionen

Finns här.

Slut på julsånger här – Julstjärnan är klar

Nyponkind. Nu är jag klar med Julstjärnans bilder, och det firar jag med att lägga ut en bild som blev över. Nu är det bara att vänta på hur den ser ut när tidningen kommer från tryckeriet. Tidningen kan beställas via de flesta finlandssvenska lågstadierna, och man kan också fråga efter den från Fontana media om man vill ha ett härligt paket med pyssel, uppgifter och berättelser för skolbarn.

lördag 15 september 2012

Bilder från Åbo och Vasa


 Tävlingsbilder. Jenny bongade Under täcket på Akademiska bokhandeln i Åbo.


En annan Jenny ryckte förgäves i dörren på Schildts bokhandel i Vasa. Men ingen fara, boken fanns i skyltfönstret! Jenny skriver att hon ska läsa boken för både gudbarn och dagisbarn, och det gör mig så glad!

Man behöver inte heta Jenny för att delta i tävlingen... Bland de fem första lottar jag ut ett extra original (en tidigare version av någon av bilderna i boken). När jag bläddrade bland originalen hittade jag en massa jättefina. Här en bild på ett urval. Men som sagt får vinnaren säga vilket uppslag den gillar bäst, och så gräver jag fram en bild åt honom eller henne.


Överst till vänster en version av bilden där Elsa sitter på en sten vid dammen, sen en av kanske tre extra versioner som finns av Elsa som simmar i dammen. I mittersta raden till vänster en version av skogsbilden. Jag gjorde massor av olika skogsvarianter, men den här är så gott som identisk med bilden i boken, det är bara några små detaljer som skiljer åt.  Bredvid den en version av bilden som också finns på förlagets höstkatalog. Underst en rätt rolig version av grodans hus. Förlagsredaktören tyckte det såg konstigt ut med en dörr där, vad händer om man öppnar dörren, forsar det in vatten då.... bilden som finns i boken är annars identisk, men den har varken fönster eller dörr. Alla bilderna är målade i gouache på bambupapper, och formatet är lite större än en normal A3:a.

fredag 14 september 2012

Här är den


I hyllan. Så här ser det ut på Akademiska bokhandeln i dag.

måndag 10 september 2012

Efter dagis-saga + TÄVLING!!!!



En lugn stund. Efter dagis brukar en av oss läsa för ungarna medan den andra lagar maten. Så här. Det är möjligt nu när jag inte längre jobbar kväll, en klar fördel med ha ett 9-17-liv som normala familjer. I dag hade vi en ny bok att läsa. Den heter Under täcket och den luktar ännu lite fränt av tryckeri inuti. Pärmen doftar marsipanaktigt, som det kladdiga limmet i limstickor. Pärmarna är hårda och pappret är ännu styvt, det knaksar lite när man bläddrar. Barnen ville att jag först skulle läsa Christel Rönns bok Det vidunderliga täcket. Det är en bra bok, men jag har aldrig läst den så snabbt som i dag, för att för första gången få läsa VÅR BOK för barnen.


Försiktigt bläddrar författaren i sin första bok. Det är nu ungefär ett och ett halvt år sen han skrev den. Han satt i metron och skrev den på sin smarttelefon. När han var klar sms:ade sen mig att han har en text åt mig. Och nu är det en riktig bok.


Boken borde finnas i bokhandlarna den här veckan. Om du ser den, ta ett foto och skicka åt mig på maijahurmeillustrations@gmail.com. Berätta vem du är, vad du tycker om boken och vilken bokhandel du sett boken i. Bland de fem första bildskickarna lottar jag ut en originalillustration (de som finns i boken måste jag spara för eventuell utställning, men det finns versioner av de flesta bilderna, så säg vilken bild i boken du gillar så väljer jag en bild som passar dig). Fotona lägger jag gärna ut på här på bloggen.

söndag 9 september 2012

Det här är ingen bakningsblogg


Uppskattat stilbrott. Jag har mina estetiska ideal, och de sammanfaller sällan med ungarnas. Jag älskar franska bilderböcker, sonen diggar Bilar och Angry Birds. Och Ninjago. Så därför bakade jag en ninjagotårta trots att brandade legogrejer är bland det värsta jag vet. Det blödde i själen men ungen är nöjd.

torsdag 6 september 2012

tisdag 4 september 2012

Lycklig!

De viktigaste. I dag släpade jag på mappen med originalen till jobbet och tillbaka. När jag sen hämtade ett av barnen på dagis samlades hennes kompisar runt den mystiska stora mappen och frågade vad det finns där. Är det en teve? Nu kom jag inte undan längre. Så jag öppnade, och visade. Och fick en massa frågor och kommentarer och de ville bara se mer. Vad är det där, en fluga, en fjäril eller vad? Jag blev så glad över de spontana reaktionerna att jag nästan svävade hem med ungen och mappen. Det har funnits stunder i processen då det tekniska tagit över, när det har handlat om logik eller språkliga saker eller rytm och layout. Viktigt är allt det där nog, men inte viktigast.


måndag 3 september 2012

Modig för att se Brave

Gråtande ungar på bio. Det upplever man sällan. Men när jag var med två snart sexåriga annars helt kaxiga kids på Brave hade jag plötsligt lilla tuffingen skälvande i famnen och hörde ungar som grät i en och annan bänk. Åldersgränsen sju, fem med förälder, kunde ha justerats uppåt. Till och med jag hoppade till av skräck nu som då, och då är jag inte världens mest trovärdiga tröstare. En mamma som förvandlas till en jättestor björn som attackeras av en ännu större och avgrundsskrämmande evil björn är helt enkelt för mycket av det onda. Synd på en annars intressant och vacker film. Och ett ljuvligt rött hår.

onsdag 29 augusti 2012

Det här är ingen motionsblogg

Pust! En morgon för inte så länge sen kom jag inte upp ur sängen, så ont hade jag i nacken och ryggen. Det var inte första gången utan kanske tredje på ett halvår. Kombinationen heltidsjobb vid dator och långa kvällar vid ritbordet hade gett mig nån sorts jävlig, återkommande nackspärr. Så vill jag inte ha det, jag är inte ens 40 ännu. Så jag fick hjälp av en fantastisk typ som piskade på mig de tio plågsamma första gångerna i lenkkistråken längs stränderna. Efter första gången bara grät jag, så slut var jag. I dag och i går har jag klarat det helt själv, 40 minuter utan att stanna. Ensam, utan piskaren som fnyser åt mig om jag börjar sakta in.

Det är också mental träning. På nåt sätt måste jag ju orka med allt det viktiga den här hösten. Familjen, allt spännande och krävande på nya jobbet. Och boken. Med sånt som hör till. Att prata om den till exempel. Elddopet gick i dag, en intervju i Vasabladet. Det är tidningen alla där hemma läser. Folk som har skött mig när jag var liten, andra som har rättat mina uppsatser, också såna som stött socker i mitt hår, kallat mig för onämnbara saker (som jag inte tänker återge här för det här är kanske en familjeblogg), en som hållit mig i handen och kört tiotals kilometer i novembermörker i traktor för att säga hej och dricka te ur mammas arabiaporslin. Där finns de som tänker att man inte ska tro att man är nåt och sjåpa sig. Jag trodde aldrig jag skulle vara så nervös för en intervju, jag har ju varit på andra sidan så många gånger. Men det var inte så farligt, jag överlevde. Och om nu muttrade över hur den där mendelinskon sjåpar sig så bjuder jag väl på det. Var så god!

PS. Av bara farten lyckades jag fixa en miniutställning i Vasa också! Huvudbibban, från 10.11. Månaden ut. Den tionde är jag där och läser ur boken och kanske ritar jag nåt också. Lovar att jag varken sjunger eller dansar så man vågar nog komma med sina barn utan att de får trauman för livet... Utställningen består av lådan som jag bloggat om tidigare, och ett original. Är tagen över hur effektiva biblioteksfolk där är. Mailade en fråga på morgonen och två timmar senare hade jag ett datum. Hurra för alla världens bibbadamer! Ni är bäst!

måndag 27 augusti 2012

Drabbad av grisnäsan

Uppnäsornas kavalkad. I många rikssvenska barnböcker ritas barns näsor som extrema uppnäsor, nästan som gristrynen. Sett i bland annat Lindenbaum- och Adbåge-böcker. Äckligt, tyckte jag förr. Men nu upptäckte jag att jag ritat små sötasötasöta gristrynen på en massa figurer i Julstjärnan. Kanske det inte var så äckligt ändå. Det här är två extrabilder från Julstjärnan. Speciellt citronen tycker jag själv mycket om.

torsdag 23 augusti 2012

Skissa på Pad, del 2



Utomhustest. Jag skrev tidigare om appen Procreate, som är perfekt att skissa på. Detta gäller inte utomhus, eftersom det är svårt att se ordentligt vad man ritar om solljuset är starkt. Som i helgen när jag var i Vigelandparken i Oslo och plötsligt kände att jag måste försöka rita några av statyerna. Papper är nog bäst utomhus. Utom om det börjar regna. Och då gör man ju inget med en iPad heller.

De här två statyerna finns runt monoliten, på södra sidan. Den översta är en gammal kvinna som nästan ser ut som en man, och den undre är en av mina favoriter: en kärleksfull familjebild.

Sketching on iPad. Procreate is a great app for sketching, but outdoors it´s difficult to see what you are drawing if the sun is too bright. These are sketches of two of the statues around the monolith in Vigeland park in Oslo.

onsdag 22 augusti 2012

Terapi

Berätta om din barndom. Den här bilden glömde jag lägga ut när den publicerades för nån vecka sen. Den gick med sångtexter av Claes Andersson, texter om kärlek och psykoterapi. Mycket invecklat, mycket fina tankar och bilder i texterna, det var bara att plocka.

Nya jobbet tar all energi. Uppdatering där: nu har jag lärt mig göra interaktiv grafik med ett program som heter Hype. Först satte jag massor av tid på att försöka lära mig Adobe Edge, men det var alldeles för invecklat med tanke på vad jag ville göra. Jag vill bara kunna klicka på ett ställe i en bild och flyttas fram till en annan bild, inga flygande, snurrande element. Victory dance runt mäccen när jag efter TIO MINUTER med Hype och EN TUTORIAL VIDEO hade gjort en html5-fil som funkade perfekt. Eller kanske det tog en halvtimme, men ändå, otroligt fin känsla av framsteg. Utan att behöva lära mig koda har jag gjort kod.

Samtidigt i en annan verklighet: boken borde vara här om två veckor från tryckeriet. Och nu märker jag att det här bokskapandet kräver rätt mycket arbete efteråt. Vi har två uppträdanden på bokmässan i Helsingfors med Anssi inbokade och ett bokfika på Luckan i höst. För att stilla mitt samvete har jag infört en stulna timmar-lista på jobbet med tid jag sätter på boken, som jag kan arbeta in senare (hälsningar chefen om du är en av mina två läsare). Lyckligtvis går det mesta på veckoslut av det vi är inbokade på hittills. Det är just nu man borde vara heltidskonstnär.

Efterlyses: barnboksblogg. Finns det såna, svenskspråkiga i Finland? Ljuvliga bibbatanten som fräser på eller analytiska barnboksforskaren som ser böcker genom genusglasögon? Som bokbabbel men om barnböcker. Tipsa, tipsa! Om det inte finns, borde nån starta en. Inte jag, och inte nån annan som själv skriver eller illustrerar. Drömmer om en proffsig barnboksbloggare. Finns du där? Känn dig manad! Jag kan gästblogga!

Julstjärnan börjar vara på slutrakan. I kväll har jag målat luciatåg. Tacksam över noggranna instruktioner, det är lätt att hålla reda på jätteprojektet när redaktören är så organiserad.

söndag 19 augusti 2012

Sketchtravel

Det här är ett avslutat illustrationsprojekt, men resurserna hönger lyckligtvis kvar på nätet.

http://www.sketchtravel.com/

http://www.sketchtravel.tv/en/portraits/index.htm

Titta speciellt igenom filmerna med Rebecca Dautremer, och den där den färdiga boken presenteras.

tisdag 14 augusti 2012

Nu for den iväg!

Nöjd. Nu har jag sett avdragen, och det såg finfint ut. Tror jag kan sova nätterna och inte oroa mig över suddigheter eller konstiga färger, allt ser nu ut som tänkt. Om tre veckor borde Under täcket finnas på riktigt. Undrar just hur det känns. Lyckligtvis har jag så bråttom med jobb och liv att jag inte hinner stressa över sånt.

lördag 11 augusti 2012

Animation desk

video

Vart ska det här leda? Nu när jag kommit igång med att kolla in olika skapande appar för ipad trillade jag över en som heter Animation Desk. Det finns en gratis Lite-version (som jag testade) och så en full version som kostar under fyra euro. Det är den första animationsappen jag testat och jag valde den eftersom ikonen såg proffsigast ut. Lite som att välja vin då. Appen är lätt att använda, man jobbar på ett "riktigt" animationsbord med pennor och färger till höger, funktioner som ångra, spela upp och lägg till blad nere. Det är klassisk animation man gör, ett blad åt gången. När man ritar ser man svagt de två tidigare bladen, så det är ganska lätt att pricka rätt. Mitt test gjorde jag väldigt hafsigt, jag ville bara snabbt få en fil som funkar någorlunda. Det tog kanske en timme att göra den här lilla snutten och kanske en halvtimme att lära sig hur appen fungerar (alla funktioner har jag inte testat). Paletterna med färger var jättebra, urvalet pennor och penslar helt tillräckligt. När jag har tid ska jag ladda ner fullversionen och göra något mer genomtänkt än hår som flyger i vinden.

torsdag 9 augusti 2012

Skissa på ipad


Nerdalert. Jag fick en Wacom bamboo i present och nu kan jag inte sluta skissa. För kombinationen bamboo och procreator är rätt fantastisk. Skissen är till en av berättelserna i Julstjärnan.

Överväger allvarligt att lära mig koda också. Att sånt i dag.

onsdag 8 augusti 2012

Mångubbe och mönsterbok


Variation. Det här är en detalj ur en större bild till årets Julstjärna som jag gjorde i går kväll. Det blev en hel del snöflingor att dutta ut. När Anssi gick förbi anmärkte han på att jag igen kommit på en kul, arbetsdryg textur. Ja, och? Mönster och texturer är tacksamma eftersom man bara måste komma på den en gång, och sen repetera i oändlighet (eller tills pappret tar slut). Det man måste vara noga med är att det inte blir några raka linjeringar mellan punkterna, att de är lite olika stora och därför ser naturligare ut.

På tal om mönster så läser jag just nu Lotta Kûhlhorns bok Rapport! : en bok om att göra mönster. Hon gör mönster på diagnoser och motion eller fördelningen mellan män och kvinnor på bild i Svd och Dagens nyheter. Och en massa bär, blommor, växter... Min mamma, som på sjuttiotalet ritat tygmönster på Tampella (riktigt fina, ska se om jag får foton hit nån gång), visade mig en gång hur man gör ett rapporterande mönster. Rita en bild på ett papper. Ut till kanterna! Vik pappret på mitten och en gång till, så det blir fyra jämnstora bitar. Klipp! Sen ska bitarna byta plats, nedre vänsterkant byter plats med övre vänsterkant, övre högerkant med nedre vänsterkant. Tejpa på baksidan. Det blir ett vitt område i mitten. Rita något där. Fullt! Sen kopierar du upp pappret och passar ihop med varann. Trolleri! Om man vill variera mer kan man lägga bitarna omlott. Nuförtiden kan man göra det hela i Illustrator, men det är lika kul ändå. I Kuhlhorns bok finns alla möjliga mönstertyper förklarade på ett enkelt sätt. Också det som mamma lärt mig.

måndag 6 augusti 2012

Hur ser en ledsen björn ut?


Kanske så här. Det här är skisser till ett Blown covers-tema. Tyckte de var lite söta så de får se på mig medan jag ritar.

söndag 5 augusti 2012

Mera Procreator


Färgpalett. Där satt paletten, under färgvalsfältet i Procreator. För att få dit en färg måste man först "blanda" den och sen dra den ner till paletten från det översta färgvisarfältet. Pipetten finns uppe till vänster. Bilden jag håller på mig är en övning, så stirra er int blinda på hur den ser ut nu.

Appen känns väldigt proffsig, och jag är förvånad över att den kostade under fem euro. Med tanke på vad Photoshop kostar... Men som sagt så behöver man nog en pensel till det här, annars är det omöjligt att göra detaljerna snyggt. Har nån erfarenhet av Sensu? Får ångest av att tänka på att ännu en elektronisk pryl kanske flyttar in i vårt hem.

Se vad paddan kan göra!


Gillar? På måndag börjar jag på mitt nya jobb, jag ska stå för den visuella biten när Hbl lanserar en specialtidning (vill inte kalla det produkt, för det är en tidning med en tidnings själ) för pekdatorier, som till exempel Ipad. Hela sommaren har jag bekantat mig med min nya kompis paddan, vad man kan göra med den, hur man läser på den, hur man gör interaktivt innehåll för den. Jag har också sett på barnboksappar, och nyfiket studerat hur lätt barn lär sig navigera och klicka sig fram. (Och märkt att man måste komma överens om regler, annars blir läsningen ingenting: vi läser först, sen får ni klicka.)

Och så har jag lekt lite. I går hittade jag en app som heter Procreate. Den är faktiskt bättre att måla i än Photoshop! Lite ovant är det att rita med fingrarna (det lär finnas en pensel som fungerar på paddan, måste ta reda på mer om den), men när man väl övar lite så går det förvånansvärt enkelt. Små detaljer vågade jag mig inte på än, utan svepte på med tjock pensel. På samma sätt som i Photoshop jobbar man i lager och kan välja olika pennor, penslar och texturer. Lagren kan ha olika opacitet och olika egenskaper. Här är skisslagret, det blåa, på multiply, underst finns ett lager med färgerna, och däremellan ett lager med canvastextur (man kan ladda upp egna texturer!). Bilden gick enkelt att exportera till jpg eller png. Det format jag använde gick lätt att använda här på bloggen (den var 25 cm bred på 72 dpi resolution, men kändes lite oskarp så jag tog ner den till 20 cm och körde en skärpning i Photoshop), men det finns också ett högupplöst alternativ. Det jag saknade var en pipett för att plocka upp färger och en möjlighet att skapa en egen palett. Nu har jag använt appen i bara den timme som det tog att göra den här bilden, så det kan ju hända att de här funktionerna finns gömda någonstans. (Edit, hittade de funktionerna senare) Och ja, jag har just varit och sett Helene Schjerfbeck-utställningen på Ateneum, så jag har huvet fullt med rödhåriga flickor. Det här är bara ett test av programmet, själva bilden är kanske inte så mycket att ha.

Men. Problemet är att det inte finns något original, utom det som finns i en fil då. Det känns inte rätt och riktigt för mig. Jag vill bläddra bland mina original på riktigt. Jag vill att det finns bara ett av varje bild. Det är lite för lätt det här. Gör ett misstag och det är bara att ångra. När man jobbar med riktiga färger på riktigt papper uppstår misstag som inte går att ångra. Misstag som ibland blir det som ger bilden själ. Färg som rinner ut och plötsligt ser ut som något. En färg som reagerar på ett nytt färglager och trycker sig igenom, skapar en helt ny färg och yta. Testa måla ett lager svart gouache, tjockt. Ta sen blå tjock färg och måla mönster på det svarta. Se vad som händer. Blanda i lite vitt, måla mer mönster. Det att man kan variera färglagrens och penselns opacitet (genomskinlighet) och måla lager på lager så att det undre syns igenom, slår inte det sätt som riktiga färger uppför sig på.

Testing Procreate, an illustration app for Ipad. Better than I thought. Painting and drawing with my fingers isn´t as easy as with a wacon tablet, but the app is very convenient. Lots of different pens and brushes and textures (you can upload your own as well. Working in layers is easy and exporting to jpg took a few seconds. When opening in Photoshop I thought it looked a bit soft in the edges so I sharpened it a bit. But otherwise this is what came out.

fredag 3 augusti 2012

Tusen vägar till ett omslag


Färdig! I dag åkte boken iväg till tryckeriet. Vi ska ännu få se på avdrag, men i praktiken är den nu på väg. För att fira det plockade jag fram en massa omslagalternativ från bildmappen, som svällt sig väldigt stor under det 1,5 år som jag har byggt på med mer och mer bilder. Jag försökte med en massa olika alternativ, men till slut fick jag ändå återvända till den allra första bilden. Problemet var bara det att flickans mössa inte längre hade den där korvliknande fläppen (se nedan, bilden till vänster). Så jag gjorde en exakt kopia, men utan korv då. Det var jättesvårt, jag gjorde säkert tre versioner på fri hand utan att lyckas. Ett av försöken uppe till höger. Ett problem var att jag utvecklat min teknik under processen, och målade helt enkelt inte på samma sätt längre. De exakta proportionerna och ansiktets utseende var också svåra att få till. Till slut tog jag till ett gammalt beprövat knep och la en plexiskiva med rutmönster ovanpå bilden, och ritade ett rutmönster på det nya pappret. Sen var det bara att börja fylla på...



onsdag 1 augusti 2012

Om att äga konst


Min favorit. För några år sen köpte vi den här målningen av min vän Pauliina Seppälä. Jag såg den på en liten bild på facebook och ville bara ha. Vi kom överens om pris och om att hämta den, allt väl. Men den rymdes inte i bilen. Den är nämligen stor. JÄTTESTOR. 160x140 cm färg. Så vi fick ta den i metron i stället, dit rymdes den ändå in.

Mina egna bilder vill jag kanske inte ha på väggarna. Jag har några, men de känns som egotrippar, och jag ser sånt som jag inte är nöjd med, detaljer som är fel, färger som känns blaskiga. Så därför är jag jätteglad över den här. Den lyser upp hela vårt vardagsrum/matsal/arbestrum. Den fyller hela väggen faktiskt.

Nu skulle jag behöva mer väggar för att kunna köpa mer konst. För vi hade en tanke om ett genomtänkt konstinköp per år. Nu har det inte blivit av, för jag vill att det vi skaffar får en bra plats.

Jag kom att tänka på Pauliina i förrgår när jag hörde nyheten om att City som papperstidning läggs ner. Blev lite nostalgisk, det var redaktionen där jag tillbringade sju år av mitt liv. Det var både roligt och känslomässigt tungt och jättelärorikt. Och där fanns människor som Pauliina. Och det är människorna som blir kvar när ramarna tas bort. Klämde ur mig en kolumn, en nekrolog över City, den går att läsa i morgondagens Hbl.

tisdag 31 juli 2012

Risto Rappare och generationerna

Såg den nya räppärfilmen med dottern i går och undrar över en sak. Ristos tant Elvi borde enligt all logik vara kring fyrtio, om nu inte hans mamma eller pappa är ett sladdbarn. Men filmens Elvi är en glad pensionär. Hon borde kallas isotäti, inte täti. Och hennes romans med Venlas pappa är väl kanske lite lustig, men i sin snuskighet passar den kanske inte i en barnfilm. Venlas pappa var i flåsigaste laget och faktiskt lite motbjudande, inte rolig. hälsningar Siveyden Sipuli

måndag 30 juli 2012

Blown covers



Öva teman. För att koppla ifrån bjällerklang-nynnandet under arbetet med Julstjärnan, har jag deltagit i två teman på Blown Covers. Det är en tävling, som egentligen inte är en tävling, mer som ett kollektivt uppdrag med möjlighet att se vad andra illustratörer gör av ett tema. Det som gör tävlingen lite extra kul är att tävlingen ordnas av New Yorkers bildredaktör Francoise Mouly, som plockar fram favoriter och en vinnare för varje tema. Om jag har förstått rätt är det en spin off av hennes bokprojekt där hon presenterade illustrationer som INTE hamnat på omslaget i den legendariska tidningen. Av orsak eller annan.

En annan sak som är kul är att nivån på dem som deltar är jättehög, där finns många som illustrerat tidningens omslag på riktigt (som t.ex. förra veckans vinnare på katt-temat). Lite deprimerande på ett sätt: har den här planetens superillustratörer inte tillräckligt med riktigt jobb, när de hinner delta i tävlingar som den här? Eller kanske det bara är en rolig övning också för dem? Hoppas på det senare.

Bilderna ovan är mina egna bidrag på temat klimatuppvärmning och katter. Det svåra (vilket jag inte lyckades med) är att gå förbi den första impulsen och idén på temat och komma på något revolutionerande. Så det blev söta isbjörnar och söta katter. Gå och titta på påhittigare bidrag på webbsidan!

onsdag 25 juli 2012

Julinspiration i juli


Vilken färg har julen? Jag fick ett jätteroligt, men också krävande projekt för sommaren. Tidningen Julstjärnan, som kommit ut i 115 (hundrafemton) år, kommer jag vagt ihåg från min egen barndom. Det var historier, pyssel och korsord. När världen omkring en verkar snurra allt snabbare och snabbare är det skönt att en del saker inte ändras så mycket. Julstjärnan är riktad till barn i lågstadieåldern och ges ut av Fontana media tillsammans med Finlands Svenska Lärarförbund. I en tid då "tidningar" för barn oftast består av en leksak i plast och en tidning som mest kan klassas som reklam för något av de brändade filmerna, så är den här tidningen speciell. Läsningen och pysslet är i huvudrollen. Den är snäll i en tid då snällhet är lite på undantag, den har långa texter som kräver koncentration och ett lugn kring läsaren. De senaste åren har Julstjärnan illustrerats av Cara Knuutinen, mest känd för barnböckerna om Saga Blom. Så här såg tidningen ut 2010 med Caras bilder:


Jag har gjort en del illustrationer med jultema förr, och jag plockade fram mina te-tomtar och lucior ur filarkivet. Sen tittade jag på hundratals vintagebilder med jultema. Därifrån plockade jag tre olika paletter som jag testade (bilden högst upp i inlägget). Den mittersta paletten tycker jag kanske mest om, men jag måste göra färgerna lite klarare och gladare. Det är inte bara juleljus och djupa vita snötäcken i Julstjärnan i år. Jag har fått sätta mig in i en gul plastankas anatomi och i hur en riktig fyrbåk ser ut. Det blir både nyskrivet av Nalle Valtiala och julhistorier av Topelius.

lördag 21 juli 2012

Bikini

Att sol och värme. Innan jag stack på semester nästsista veckan i maj gjorde jag grafik på olika bikinimodeller. Det har varit så kallt och regnigt att den inte publicerades på hela försommaren. Förra veckan gick den, men värmen är ännu lite frånvarande. Här utan texter.

lördag 14 juli 2012

Det här är ingen livsstilsblogg


Sommargott. Munkkringlor från Stenuddens kafé, ännu varma. Mums. Fatet har jag gjort själv, så kanske jag klassar in på livsstils-å-så-fint-jag-kan-göra-med-mina-egna-svettiga-händer-kategorin i dag då. Gammal Arabiatallrik och ljusstake i låtsassilver från loppis, ihoplimmat, simsalabim.