torsdag 25 april 2013

Den som har mest i slutet vinner

Grejer. Enligt en undersökning som Guardian skriver om uppmuntrar barnböcker till konsumtion genom att bland annat betona vikten av ägande och visa bilder på högar av leksaker. Jag läste om undersökningen på bloggen Lastenkirjahylly. Där plockade skribenten fram en drös med barnböcker vars budskap är det motsatta, att minska på konsumtionen.

Födelsedagar är vår ömma punkt. Vi vill bjuda in barnens vänner, men ungarnas rum bågnar redan av saker. Kanske vartannat år har vi klarat av att hålla födelsedagskalasen presentfria. Barnen har fått en eller ett par presenter av familjen, men gästerna har inte fått hämta annat än sig själv och ett födelsedagskort. Det konstiga är att det är svårare så än att bara göra som man förväntas. En del föräldrar frågar om de nu inte får ge nåt litet, och andra ignorerar önskemålet. Senast var det en liten flicka som blev jätteledsen för att hon inte fick ge en present åt vår dotter. Då kände jag mig som en hemsk mamma. Det är ju viktigt att lära sig att ge. (Men varför är det så ovanligt att ge barnen böcker i födelsedagspresent? Oftast verkar det gå femton plastgrejer på en bok bland presenterna på ett helt vanligt kalas. Vi envisas med att komma med böcker, men snart börjar det kännas som om barnen får ett socialt stigma på sig som den där som bara ger en bok.)

Tillbaka till böcker. I vår bokhylla finns två barnböcker som handlar om födelsedagar. De har väldigt olika syn på det materiella. I Birgitta Stenbergs och Mati Lepps Billy och den konstiga dagen firas den lilla pojken med ett överraskningskalas och present som vännerna gjort själv. Väldigt mycket fokus sätts på hans förväntningar på att få en viss trampbil i present, besvikelsen när han bara får en liten leksaksbil på morgonen (tårarna bränner bakom ögonlocken när han ser att paketet är för litet för att rymma en trampbil). Senare visar det sig att Billys granne har snickrat en mycket finare trampbil åt honom, den får Billy i slutet av överraskningsfesten. Trots att mycket kretsar kring presenterna, är stämningen med de självgjorda gåvorna varm. Den andra födelsedagsboken är Tittamari Marttinens och Anne Peltonens Paavo ja Venla - Huiman hauskat syntymäpäivät. Den handlar om Paavo, som ska gå på sin kusins och sin farfars gemensamma födelsedagskalas. Paavo förbereder sig till festen genom att gå till frissan, och till varuhuset för att köpa nya kläder och presenter till födelsedagsbarnen. Till och med farfar, som fyller sextio, får ett legoslott i present. Och här nämns brandet Lego vid namn, samtidigt som igenkännbara andra brandade leksaker figurerar i bilderna. Köpandet av presenterna finns med som en oproblematiserad del av förberedelserna, som en självklarhet. Här finns ingen hänvisning till vad en present kan kosta, barn pekar ju ofta på de stora och dyra grejerna i butiken och så får man förklara att du får välja här mellan den och den modesta grejen i stället. Om man nu ska ha shoppande med i en barnbok så kan det vara skäl att också behandla pengar på något sätt. Födelsedagskorten gör Paavo själv, och han tar också med en puck till kalaset så att han, farfar och Venla kan gå och skrinna efter festen (Venla får skridskor i present av Paavo). Jag gillar det aktiva, att det finns en tanke bakom båda presenterna (legoslottet vill Paavo bygga tillsammans med farfar), en vilja att göra något tillsammans med presenten som en gemensam nämnare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar