fredag 30 augusti 2013

Nu börjar du likna mig

Skönt att städa. Inte hemma, men här på mitt hörn av nätet. Nu ser sidan lite mer ut som mig. Ny header, bort med alla bakgrundsfärger. Rent och fint tar jag in hösten. (Men på riktigt, så borde jag satsa på att göra en helt egen portfoliesida. Om jag hinner. För nu har jag så bråttom, nu när jag äntligen har tid!)

Genom hela skoltiden ritade jag i skolböckerna. I marginalerna, på försättsbladen, ibland in över hela sidor med text. (Och oj så jag fick sudda när böcker skulle lämnas in). På den tiden skulle alla bokstäver ha skuggor. Så nu fick bloggen en ny header med skuggade bokstäver.



Det är länge sen jag har ritat bara med vanlig, tunn tuschpenna. Rätt skoj som omväxling, att inte behöva blanda in vatten.

tisdag 27 augusti 2013

Uppdaterar

Har fixat till bloggens utseende med ny header. Inte helt nöjd, men nu får det duga tills jag har tid igen.

onsdag 21 augusti 2013

Detaljer, detaljer

Nu har jag anmält mig till en kurs i teckning med levande modell. Läraren är Stiina Saaristo, som är mest känd för enormt detaljerade, äckelrealistiska självporträtt.

Psst-psst... det finns ännu plats på kursen!!!

måndag 19 augusti 2013

Kär i en text

Tid. Det tar massor av tid att göra en barnbok. Största delen av den tiden händer det ingenting. Nu hade det inte hänt nånting med vår nästa bok på flera månader. Jag har helt enkelt inte haft tid. Men i dag tog jag tag i det. Jag hade bävat lite, varit rädd för hur det skulle gå. Tänk om jag inte längre är kär i texten? Hur ska jag då kunna jobba med det? Att illustrera ett helt manus tar flera månader med min långsamma teknik. Tänk om det känns som om jag kunde göra något bättre under den tiden?

Jag var väl förberedd. Efter att ha fört yngre barnet till dagis gick jag till gymet, sprang ett par kilometer på mattan, det allra hårdaste jag kunde, först tio, sen elva, tolv, tretton, fjorton kilometer i timmen. Svetten bara strömmade längs armarna och droppade ner från min näsa. Efter det gick jag på en jogatimme som heter Body Balance. Det är nog bra, jag ska vara i balans, så går nog jobbet också vägen.

Väl hemma gjorde jag först en massa annat. Lade upp äppelsylt i burkar, plockade in mat i kylskåpet. Till slut var det bara att inse, tiden höll på att ta slut och jag måste komma igång innan det är dags att hämta från dagis. Så jag plockade fram den röda foldern med skisserna, bläddrade lite, slog upp det första uppslaget och började rita. Och jes, jag sögs in i berättelsen, kom in i det där rummet där allt börjar, hörde skriket från de små, bubblet från spisen, nynnandet under bordet. Gruffandet bakom gardinen.

tisdag 13 augusti 2013

Benen har hemligheten


Upphittat: proportionerna. Hela sommaren har jag hållit på och försökt rita barn. Barn som sitter, står, går, simmat, busar, sover. Alltid är det något som känns lite fel (och de små busarna är så snabba att jag aldrig hinner kolla en ställning igen innan de redan är på ett helt annat ställe). Så nu i helgen gjorde jag en övning som verkligen hjälpte. Jag hittade en butik på det fantastiska internätet som säljer replikaskelett av människor i olika åldrar (tänk att det finns en marknad för sånt!). Också barn. Jag klickade bland bilderna där och ritade av ett av barnskeletten (skissen till vänster). Sen tittade jag på skissen och ritade nästa skiss, en lite enklare version (den i mitten). Sen började jag prova på olika ställningar med skelettet som grund (lilla skissen till höger). Och nu känns det hur lätt som helst att rita barn, eftersom jag vet hur benen går under huden. Att armbågarna är i linje med understa revbenet, att händerna ska ta slut vid höfterna och huvudet ska vara så brett att öronen skulle träffa nyckelbenet på mitten om de skulle råka trilla av... (Det är kanske inte så ofta öron trillar av men i fall att...)

Jag vill inte rita äckelrealistiska barn, men jag vill att de barn jag ritar känns verkliga på ett annat sätt, och jag vill att rörelser och ställningar ska kännas rätt.

I dag, på min allra första dag av mitt kreativa år, har jag ritat ungar, massor av ungar, och det har varit fantastiskt roligt nu när jag knäckt koden. Jag har fått saker gjort, men det har ändå varit lugnt och skönt. Jag har lyssnat på två sommarprat (Jonas Gardell och Liv Strömqvist, programmen finns här.) Att sånt. Mera i morgon.

lördag 10 augusti 2013

Snart dags


Spännande nu. Min sista arbetsdag på ett helt år är nu bakom mig. Jag plockade alla mina kvarglömda grejer i en påse, och det kändes lite som att vara i en amerikansk film när jag gick ut från redaktionen med påsen i famnen. Hörde imaginär musik dåna i mina öron när jag började gå längs gatan.

Nästa vecka blir jag ensam hemma med papper, pennor, färger, tid. Jag har redan tjuvstartat på ett projekt. En restprodukt från det är blommorna ovan. Själva bilden som de är en del av blev inte så bra, men blommorna gillar jag.